Jul depression ?

Jag har alltid varit den som glädjs åt julen och dess stök som blir runt omkring. Men i år är det annorlunda. Jag är en månad efter och kan gott och väl säga att jag inte kommer anstränga mig så mycket heller. Jag har bytt gardiner, satt upp adventslampor i fönstren och igår klätt julgranen. Mycket mer blir det inte än att jag ska göra en till ko-ost till julafton.

Igår var det en känslomässig dag. Även fast min dotter var hemma så kände jag mig så ensam. Tårarna kom helt oväntat vilket jag idag förstår behövdes. Jag har tryckt ner mina känslor länge nu och förmodligen vela tårarna komma fram nu.
Hela dagen var så känslomässig. Funderade mycket på X-et och det som hänt både mellan oss och våra gemensamma vänners bekymmer å elände.
På kvällen vela S klä julgranen eftersom hon åker till sin pappa på måndag (läs idag). Jag fick lite smått panik för det brukar vi inte göra själv. Jag ringde X-et när jag åkte hem från hästarna och bjöd hem honom på glögg och julgransbeklädning, han tackade ja.
Jag kände att jag bara var tvungen att svänga in till honom innan jag åker hem och herregud vad jag grät och vad vi kramades. Vi pratade även om det som varit. Men det är nog som jag sa till honom att den här tiden är nog extra känslig när man vet att man kommer vara själv hela julen och dessutom när man vet att han ska ner till "Henne" i Vetlanda och fira jul. Det känns tungt när man vet att han har något att glädjas åt över jul medans jag har ensamheten. Men det är alltid jobbigt att bryta gamla vanor ...
Snacka om att det är lätt att bli "självmartyr" under en julhelg!
Helt ensam är jag ju inte. S kommer vara hos mig på julaftonsdagen och de resterande dagarna har jag ju mamma, pappa och syster att åka till + att jag ska ut med vänner på juldagen. Vi har ju heller aldrig firat juldagen eller annandagen så det är bara julafton som kommer bli den jobbigaste när jag lämnat S hos sin pappa.

Undrar om det är dom här känslorna som de kallar för "Jul-depression"?

Ganska överdrivet ..

...var det med onödig oro över kläderna. Inte f*n är det väl någon som bryr sig, det är nog bara mitt urusla självförtroende som jag skrev sist.

Julfesten var ganska lyckad ändå. God mat, levande musik (kunde varit bättre) och trevligt bordssällskap. Men men ... med alkohol i kroppen kom rastlösheten så jag tog tolv bussen ner till Bollnäs och fortsatte partandet där hann tyvärr inte vara där så länge innan det var dags att åka hem igen. men det var ett äventyr ändå!

Lördagen blev väldigt seg. Jag tror nog att min kropp säger ifrån snart med allt roande som det har varit på senaste tiden. Tror jag låg i sängen till kl 14.00 och kände mig riktigt bakis.
Men trots det var det gott med vin på kvällen. Jag var över till min allra bästa väninna och invigde hennes nya hem och fick sitta i hennes nya fina soffor. Jättemysigt men jag gick hem tidigt med planer om tidig säng men icke sa nicke.. Hann knappt komma hem så dundrade det in besök så det blev ännu en sen natt...

Gruvsamt inför kvällen

Varför bryr man sig så mycket om vad andra ska tycka ???

Ikväll har vi julfest med jobbet. Jag har inhandlat både skor och en klänning till jul & nyår vilket jag ska ha på mig ikväll eftersom jag inte har något annat.
Klänningen är från GinaTricote, helsvart, figurnära och bar över axlarna. Skorna kallar jag för "luder-skor" eller som andra säger "Pretty Woman-skor". Periodvis har jag stora problem med acne på rygg vilket har varit bra en tid men självklart har de kommit fram nu till festen =(. Och för att dölja dem har jag inget annat val än att dra en sjal över axlarna.
Nu funderar ni väl vad det är som är gruvsamt ?
För det första känns klänningen vågad och för inte att säga skorna!! När jag sen kommer ha sjal över axlarna så kommer det se ut som att jag är klädd för bal. Så på samma gång som kläderna kan ses som "slynig" så kan det bli för uppklätt. Och det är ju faktiskt en liten ort jag bor i. De har tyvärr inget viktigare för sig än att påpeka andra. Här får man inte vara sig själv rent ut sagt utan man ska vara klädd som alla andra och inte "sticka ut". Kläderna hade passat sig bättre i en stor stad som Stockholm - där får man säker vara som man är.
Men vem vet, denna oro jag känner kanske bara beror på mitt dåliga självförtroende....
Så nu försöker jag intala mig själv att jag klär mig som jag vill och tänker inte bry mig vad andra säger... Åhh.. fan vad svårt det är! Slutar väl med jeans och luvtröja ;-).

Ångest ...

Hur kan man ha ångest så många dagar efter en helg ? Det har inte hänt något riktigt speciellt, förutom hångelkort på nätet, utan ångesten har kommit ändå. Visst, korten hjälper nog till väldigt mycket! Det är mer att jag känner inte igen mig själv längre när det gäller festandet. Förut, när jag levde i ett förhållande, slutade jag dricka vid tolv för att kunna sova och lade mig alltid på en gång när man kom hem eller senast vid 02.00. Nu dricker jag hela tiden tills krogen stänger och har t.o.m. efterfester! I lördags blev det efterfest til kl 06.30 på söndagsmorgonen... Konstigt att man kan förändras så.
Men hur det än är så är det roligare att gå på krogen nu än vad det var förut. Jag behöver inte längre oroa mig för att någon sambo hamnar i slagsmål. Dessutom får jag mer uppmärksamhet nu av andra män än vad jag fick av honom.

Nu är vi inne i december och julklapparna är i stort sett klar. I år blir det inte berg av julklappar till Sanna utan istället får hon få som kostar lite mer istället. En hård julklapp jag köpt nu kostade 1 000 kr och sen blir det någonting mer i mjukare variant som kan vara bra till uteaktiviteter.
Syskonbarnen har vi syskon satt en gräns på 100 kr vilket känns bra. Även de klapparna är klar. Men vad hittar man på åt en mor & far som inte vill ha några julklappar ? Tänkte mig ett presentkort på massage (årets julklapp är ju en upplevelse) men det fick de av min syster för något år sen... Något att fundera på.

Jag har alltid varit den som älskat och längtat efter julen. Men i år känns det inte som att jag längtar överhuvudtaget. Sanna kommer bara vara hos mig under dagen på julafton och till Kalle Anka åker hon till sin pappa och blir kvar där hela julhelgen. Jag kommer alltså vara ensam på julaftonskvällen, resten av julhelgen gör det ingenting att man blir ensam men på julaftonskvällen ? Visst kan jag vara med min systers familj men det är tomt utan Sanna och X-et...

Ikväll ska vi på jobbet ha en "mys-kväll". Dricka glögg, äta pepparkakor, snacks. Vi har en vip-våning med bastu, solarium och massagestol där vi kommer hålla till. Även kommer en arbetskompis dotter hit som är frisör och ska snygga till några av oss. Jag har beställt klippning och färgning, det blir spännande.