Förvirrande ...

I fredags åkte jag till "internet-dejten" nästan direkt efter jobbet, var bara hem och hämtade plankor och ingredienser för att kunna tillaga planka.
Herregud vad nervös jag var att åka dit, visste ju inte hur man skulle bete sig på tredje dejten.
Men det gick bra ivarje fall, plankorna tillagades gemensamt och vi satt länge vid köksbordet och pratade sedan blev det film. Vi satt i en varsin soffa vilket kändes lite löjligt men jag tror ingen av oss vågade ta steget och byta soffa....
Vid midnatt var det dags att bege sig hem... Stod länge vid yttedörren och pratade tills han frågade om han får ge mig en puss ..! Absolut! Kyssen var ljuvlig men samtidigt skrämmande. Jag hann tänka "är det här rätt?" .. nästan så man kände sig otrogen mot x-et men de tankarna slog jag bort snabbt och beslöt mig att njuta av stunden. Hemfärden bestod av ett ständigt leende = ).

Lördagen var tråkig, regn och rusk, men pappa, mamma och jag begav oss ändå ut i skogen och plockade svamp. Som vanligt är man tidsoptiminst så man hade bara 2 h på sig innan jag var tvungen att åka hem. Och det trodde jag skulle räcka gott och väl men det blev ändå panik när jag kom hem. Min vän M och jag bokade teaterbiljetter till "Lita på Mamma" som nu går i Bollnäs och kl 17 skulle vi åka dit. Vid 16 började jag att bada och göra mig iordning och ändå hade M och jag planerat att dela en pizza innan vi åker. Det fick vi ändra på och planerade in mat efter teatern istället.
Teatern var bra - sevärd. Efter gick vi på Sport Inn och åt en bakad potatis och drack pilsner och där blev vi sedan kvar hela kvällen.
Om jag nu kan komma till skott någongång så ni får veta varför jag valt rubriken....

"Internet-dejten" kom dit ... Han var otroligt go' och jag lät honom ta första stegen hela tiden. Han pussade på mig - tog mig i hand, ja han var allmänt go' och det kändes jättebra.
Konstigt att man ändå kunde känna såhär trots att man inte varit singel så länge.
"Internet-dejten" sa "nästa gång vi tittar på film så kan vi väl sitta i samma soffa, ja om du vill träffas mer förstårs"... Då tolkade jag det som att han vill träffa mig mer och när det var dags för M och mig att åka hem så var det "ska du redan åka hem... vad tråkigt...". Jag åkte därifrån i tron att detta kan utvecklas vidare men absolut inget förhållande ännu..
På bussen skickade jag ett sms och frågade om han nu skulle vilja komma hem till mig och hälsa på... inget svar.
På söndagmorgonen skickade jag åter ett sms och frågade om något blev fel eftersom han inte besvarat det jag skickade på natten ... Fick som svar att han inte visste varför han inte svarat kanske han tycker att allting gått så fort... Jag ringde då upp honom för nu börjar det bli dags att säga vad jag vill ha ut av våran dejt. Kan bli missförstånd via sms. Förklarade att jag vill inte ingå i något förhållande ännu då jag varit singel sådan kort tid och att man får se vad tiden utvisar. Jag frågade om han nu backar helt från dejtingen vilket jag fick ett nekande svar men det kändes ändå inte så utan det var något han döljde.
Hela söndagen gick sen åt att analysera och komma fram till vad som kan ha blivit fel eftersom han från det gosiga beteendet på fredag/lördag har vänt och blivit konstigt på söndagen...
I detta läge hann jag fundera på vad jag vill och kom faktiskt fram till att jag kan ha fått känslor för honom och vill fortsätta träffas - men på ett lugnt plan. Men nu kände jag mig nobbad vilket blev riktigt snopet med anledning av hans beteende.
Tänkte att jag ska absolut inte kontakta honom utan nu är det upp till honom ... Höll mig till 22.30 tiden ... Låg och försökte sova men mitt grubblande gjorde det inte bättre.. Ringde, han svarade inte... Somnade med en besvikelse och ännu starkare känsla av att ha blivit nobbad.
En timme senare ringde telefonen och väckte mig då jag precis hade slumrat till.. Det var han ... Han pratade på precis som om inget har hänt så innan det var färdigt sa jag anledningen till att jag kontaktade honom. Jag måste veta om jag gjort något som orsakat att han backar med vår dejt... Han frågade om jag trodde att han inte vill träffa mig mer eftersom han skrev så och jag sa att - Ja, så tolkade jag det. Men han bedyrade att så var inte fallet utan han känner bara att det gått så fort... Jag sa att det håller jag med om faktiskt och förklarade att jag blev riktigt förvirrad när han först är go' fredag/lördag och sen blev det såhär. Självklart funderar man vad som hände...

Så nu får vi se hur det blir. Känner på mig att det inte blir några fler dejter med honom. Jag kommer inte kontakta han utan det får bli upp till honom. Jag har sagt att jag vill fortsätta träffas så det vet han, visst han sa även det till mig men tyvärr har jag nu en tendens att inte lita på karlar...